Hur påverkas världsekonomin under och efter Corona pandemin

Nu har det gått lite mer än ett år sedan WHO deklarerade den globala pandemin, orsakad av COVID-19. Världen har förändrats på ett sätt de flesta av oss inte hade trott varit möjligt, och ovissheten är fortfarande stor när våra liv kommer att återgå till det normala. Och vad nu det kommer att innebära. Nya undersökningar visar på positiva tendenser, och framförallt att fler människor har en mer positiv framtidsutsikt, men bara tiden kan utvisa i vilken utsträckning detta kommer att uppfyllas.

Den värsta krisen på nästan 100 år

Coronakrisen har utlöst den värsta ekonomiska krisen vi hade kunnat föreställa oss i fredstider. Den Internationella Valutafonden har uppskattat att världsekonomin har sjunkit under 2020 med hela 4,4%, vilket de beskriver som den värsta nedgången sedan den stora depressionen på 1930-talet. 

När pandemin började ta fart i början av 2020 föll börserna över hela världen, nu har Kinas och Japans börser lyckats vända kurvan och även amerikanska Dow Jones har hämtat sig. Den som har blivit mest lidande av de stora marknaderna är brittiska FTSE som i skrivande stund fortfarande visar röda siffror.

Långtgående effekter

Det främsta problemet med Coronakrisen, och det som gör den så allvarlig, är att den slår både mot befolkningens hälsa och ekonomi. För att hindra smittspridning och på så vis rädda liv, tvingas stora delar av samhället att stänga ner och sluta producera.

Så gott som alla stora ekonomier runt om i världen har sett sin arbetslöshet ökas, i vissa fall har ökningen lyckats begränsas till ett minimum, men i andra fall har den stigit till rekordhöga nivåer. Många företag, stora som små, runt om i världen kommer att tvingas till uppsägningar eller konkurs om inte läget förbättras snabbt. Vissa experter varnar för att det kan ta flera år innan den arbetande delen av befolkningen åter är uppe på samma nivåer som innan pandemin.

Allt mer görs online

Digitaliseringen har utan tvekan påskyndats av pandemin, med både positiva och negativa följder. Många branscher som traditionellt inte har så stor del av sin verksamhet på nätet har använt det som ett sätt att överleva, och då är det främsta exemplet antagligen restaurangerna. Med stängda lokaler och bara avhämtning tillåten har en effektiv hemsida och digital marketing varit till stor hjälp. Ett annat bra exempel är såklart handeln, som även äldre personer som aldrig tidigare handlat över nätet har blivit mer eller mindre tvungna att använda sig av. 

De positiva följderna av digitaliseringens tillväxt är möjligheterna till ökad produktivitet och effektivitet, genom att exempelvis många företag gör möten online från sina kontor istället för att förflytta sig som tidigare. Dessutom öppnar det dörren för en snabbare utveckling av ny teknik, som lätt kan spridas globalt. De negativa aspekterna är att många arbetstillfällen rationaliseras bort, samt att distansundervisning på gymnasie- och universitetsnivå kan innebära en sämre undervisning som kan få långsiktiga konsekvenser på arbetsmarknaden. 

Den politiska hanteringen 

För att få ekonomin på fötter igen är företagens roll absolut grundläggande. En stark konkurrens och bra produkter är det som kan få hjulen att snurra igen. Politikerna kommer att behöva bistå företagen med skatteförmåner eller annan typ av ekonomiska bidrag, för att förhindra konkurser och stimulera småföretagandet. Deras främsta utmaningar blir att:

  • Åstadkomma en så snabb återhämtning som möjligt.
  • Skapa nya jobbtillfällen för att minska arbetslösheten.
  • Lägga basen för en långsiktig tillväxt och samtidigt främja konkurrensen.
  • Minska statsskulden, som i många länder har nått nivåer som aldrig tidigare skådats.
  • Göra den offentliga sektorn så effektiv som möjligt.
  • Förbättra den framtida krishanteringen, som i de flesta länder har visat på stora brister.

Vilka branscher har drabbats värst?

  • Reseindustrin, framförallt representerad av flygbolagen och hotellnäringen är den bransch som blivit mest lidande, och förväntas inte återgå till normala nivåer förrän fram emot 2025. 
  • Även servicesektorn, med restauranger och barer i spetsen, har haft ett nattsvart år som inte kan jämföras med någon tidigare kris. 
  • Handeln. All shopping i fysiska butiker har kraschlandat som en följd av lock downs, restriktioner och allmän oro. Däremot har näthandeln stigit enormt, så de allra flesta företag som har haft möjlighet att sälja sina produkter online har klarat sig bra. 
  • Kulturen. Frånvaron av konserter, festivaler, teaterföreställningar eller museibesök har gjort att många artister och skådespelare har fått svårt att få det att gå ihop ekonomiskt.

Finns det några branscher som ökat under krisen?

  • Läkemedelsindustrin är självfallet pandemins stora vinnare, framförallt de börsnoterade bolagen som har varit delaktiga i framställningen av vaccin. 
  • Så gott som alla typer av e-handel.
  • Elektronikbranschen. Webbkameror, datorer, mobiler och surfplattor har varit några av pandemins allra mest eftertraktade tillbehör både för privat och professionellt bruk.
  • Spelbranschen. Alla typer av online spel såsom casinon eller vadslagning har upplevt en enorm ökning, och har blivit mångas favorit som tidsfördriv.
  • Transport- och budfirmor. Tack vare att allt fler handlar över nätet och även beställer mat för hemkörning.

Hur ser den närmaste framtiden ut?

Ingen kan säga med säkerhet hur den kommande utvecklingen kommer att se ut, man kan bara göra kvalificerade gissningar. Flera experter varnar för att den svaga efterfrågan hos konsumenterna kan hämma många företags tillväxt, men rent allmänt verkar optimismen sakta men säkert vinna mark. 

Den enda stora ekonomin som växte under 2020 var Kina, vars uppgång var 2,3%.

Internationella Valutafonden förutspår en tillväxt av världsekonomin under 2021 med 5,2%, framförallt stimulerat av länder såsom Indien och Kina som väntas stiga med över 8%. Länder som däremot baserar en stor del av sin ekonomi på turism och servicesektorn, som exempelvis Storbritannien, Italien och Spanien, förväntas ha en lång väg tillbaka till ekonomiskt välstånd. 

Vilka faktorer kan påverka den närmaste ekonomiska utvecklingen?

  • Framförallt smittspridningen, vilket till stor del beror på tillgång och distribution av vaccin.
  • Viruset utveckling. Kommer det att uppstå nya varianter, och hur kommer dessa i så fall att bete sig? 
  • Hur lång immunitet vaccinet ger oss. De flesta experter är överens om att det inte handlar om någon permanent immunitet, utan man kommer antagligen att behöva en spruta varje år som med influensavaccinet. 
  • Hur länderna lyckas hålla igång sitt företagsnät. Vissa sektorer kommer inte att återhämta sig i det korta perspektivet, utan kommer att behöva hjälp för att behålla sina anställda. 
Få fem personliga lånerbjudanden baserade på din profil och våra uppgifter.
Löptid
1 – 15 år
Effektiv ränta
2.99 – 29.99%
Lånebelopp
1 000 – 600 000 kr
Exempel: 100 000 kr på 5 år, effektiv ränta 8,19 %, ränte och avgifter 21 372 kr, totalt kreditbelopp 121 372 kr. Återbetalningstid min 1 – max 15 år. *Effektiv ränta min 2,99% – max 89,00%.

Källor:

https://www.bbc.com/news/business-51706225

https://www.bloomberg.com/news/articles/2020-12-30/ten-ways-covid-19-has-changed-the-world-economy-forever

https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ppr/fordjupningar/svenska/2020/de-langsiktiga-ekonomiska-effekterna-av-pandemin-ar-osakra-fordjupning-i-penningpolitisk-rapport-november-2020.pdf

https://www.svensktnaringsliv.se/material/rapporter/efter_pandemin_ekonomisk_bedomning_2020_webbpdf_1146891.html/Efter_pandemin_ekonomisk_bedomning_2020_webb_2.pdf

Hur mycket vill du låna?
Ränteexempel: 100 000 kr med 5 års löptid, rörlig årsränta 7,9% blir eff. ränta 8,19%, totalt belopp 121 372 kr och månadskostnaden 2 023 kr.
Återbetalningstid min 1 - max 15 år. Effektiv ränta min 2,99% - max 89,00%.