Gemensam eller separat ekonomi – Fördelar och nackdelar

Något som i många parförhållanden ses som den största utmaningen är hur man ska lösa ekonomin när man har bestämt sig för att bo tillsammans, de gemensamma utgifterna. Vissa föredrar att ha delad ekonomi, medan det för andra fungerar bäst att slå ihop bägge inkomsterna. Det finns inget som är rätt eller fel, bättre eller sämre, utan det handlar helt enkelt om att hitta vilket alternativ som fungerar bäst för just er och era förutsättningar. Det viktigaste är att ni har en ordnad ekonomi där båda känner sig trygga och rättvist behandlade.

Vikten av att ha en rättvis fördelning

Det finns väl inget värre än att bråka om pengar, framförallt eftersom det i de flesta fall kan vara lätt att undvika om man har gjort en överenskommelse över hur saker och ting ska skötas. Gemensamma resor, oförutsedda utgifter eller julklappar för att nämna några exempel, är ofta orsaker till konflikt. Tiderna har ändrats, numera är det många som slår sina påsar ihop utan att för den sakens skull slå ihop sina bankkonton. Det är oftast enklare när bägge parter tjänar ungefär lika mycket, men i många parförhållanden tippar vågskålen över på endera sidan. Då måste man ta hänsyn till att den som tjänar mindre inte känner sig alltför begränsad och saknar privata pengar för att röra sig med, men samtidigt ska den som tjänar mer inte känna sig utnyttjad eller bestraffad för att ha en bra lön.

Vad ska man tänka på?

  1. Det första steget bör alltid vara att ni lägger upp en budget över era gemensamma utgifter. Hur mycket behöver ni varje månad till ert boende, räkningar, matinköp osv.
  1. Alltid när man bor ihop är det en bra idé att göra någon typ av gemensamt sparande för att kunna tackla oväntade utgifter eller en renovering. Bestäm tillsammans om ni vill ha ett renodlat sparkonto eller om ni ska investera pengarna på något sätt. Kom överens om ifall var och en ska sätta in samma summa varje månad eller snarare en viss procent av sin lön.
  1. Det kan finnas en del personliga utgifter som för vissa kan tolkas som gemensamma och vice versa. Säg till exempel att ni har flyttat för att vara nära din sambos arbetsplats, men det innebär samtidigt att du får en längre färdväg till ditt jobb. Är då din ökade bensinkostnader personliga eller gemensamma? Försök att vara så specifika som möjligt när ni gör budgeten för att undvika missförstånd och gräl längre fram.
  1. Har ni varsin bil? Bilar kan ofta vara en kostsam historia, och det är värt att tänka på om var och en tar hand om sin eller om även de ska ingå i en gemensam budget. Vad sker om en av dem kräver betydligt fler eller dyrare reparationer? Underhållet av en Fiat Punto kostar inte heller detsamma som det av en ny BMW.

Hur lägger man bäst upp en gemensam ekonomi?

Om ni vill satsa på en gemensam ekonomi ska ni först se över era inkomster. Ifall ni tjänar ungefär lika mycket kan det vara enkelt och praktiskt att slå ihop dem och dela fifty-fifty på allting – såväl utgifter, sparande och personliga pengar. När en av er däremot tjänar betydligt mer än den andra är det svårare – men inte omöjligt – att detta blir ett bra alternativ att satsa på. För att en gemensam ekonomi ska fungera måste ni lita på varandra till 100%, det gäller att verkligen älska och respektera sin partner till fullo och vilja dela på allt utan egoistiska tendenser från någon av parterna.

Ett tips när ni delar på era personliga pengar är att inte lägga sig i vad den andra personen spenderar sina pengar på – så länge det inte går ut över era gemensamma utgifter måste var och en få bestämma själv. Ni kan i nödfall göra lite grundregler, kanske en av er alltid måste ha den senaste mobilen medan den andra köper massor av kläder som sedan aldrig används – är det verkligen nödvändigt att spendera så mycket på dessa ting? Lägg korten på bordet så undviker ni senare konflikter.

Hur lägger man bäst upp en delad ekonomi?

Idag är det alltmer vanligt att par har en delad ekonomi, som i själva verket är delvis gemensam. Fler och fler väljer att vara sambos istället för att gifta sig, och då känns det ofta som en praktisk lösning att ha separat ekonomi. Det finns två sätt att dela på sin ekonomi:

  1. Ni delar lika på alla gemensamma utgifter och var och en behåller pengarna som blir över. Detta är en klassisk delad ekonomi, och brukar vara det bästa alternativet när man flyttar ihop med någon för att se om förhållandet fungerar. På så vis vet ni att bägge har bidragit med lika mycket till hushållsekonomin, och det förenklar saker om ni sedan vill flytta isär. 
  1. Ni betalar för alla utgifter gemensamt men proportionerligt, den som tjänar mest betalar också mer, för att bägge ska få över en proportionerlig summa att röra sig fritt med. Man kallar detta en proportionellt delad ekonomi, vilket i mångas ögon är den mest rättvisa. Var och en bidrar efter egen förmåga.

Sambos eller gifta?

Vissa par delar upp kostnaderna genom att en står för hushållskostnaderna och den andra parten köper kapitalvaror som exempelvis en bil eller en sommarstuga. Tänk på att om ni är sambos så ärver ni inte av varandra, och i händelse av separation är det endast bostad och saker ni införskaffat gemensamt som kommer att delas. Skulle det vara så att ni vill att era tillgångar ska fördelas på ett annat sätt bör ni skriva ett avtal gällande detta.

Är ni gifta kommer ni att ärva varandras tillgångar såväl som allt att delas lika om ni går skilda vägar, förutsatt att ni inte har skrivit ett äktenskapsförord.

Så undviker ni att bråka om pengar

  • Gemensamt sparande är en bra grund att stå på oavsett hur resten av er ekonomi läggs upp, eftersom ni då har en gemensam kassa för semesterresor eller renoveringar till exempel. Sätt in minst 10% av era respektive månadslöner på ett sparkonto varje månad, då har ni snart en välkommen buffert som ni sedan kan förvalta tillsammans.
  • Även fast man lever tillsammans är det fullt normalt att man har lite olika prioriteringar. Undvik att kritisera hur din partner spenderar sina pengar när alla gemensamma kostnader är täckta. Det är bättre att du fokuserar på din egen ekonomi.
  • Glöm inte de små utgifterna. Om ni har en delad ekonomi kan det vara lätt att känna att det inte spelar någon roll att du betalade en lunch som kostade dubbelt så mycket som när din partner tog med dig till Max häromdagen. För vissa saknar det betydelse, men om det alltid är samma person som tar på sig alla små extrakostnader kan det med tiden bli ett problem. 

Prova er fram, och var öppna för att byta strategi efter ett par månader om det inte funkar som planerat. En balanserad hushållsekonomi tar ofta tid att uppnå, så ha lite tålamod istället för att se det som ett misslyckande.

Få fem personliga lånerbjudanden baserade på din profil och våra uppgifter.
Löptid
1 – 15 år
Effektiv ränta
2.99 – 29.99%
Lånebelopp
1 000 – 600 000 kr
Exempel: 100 000 kr på 5 år, effektiv ränta 8,19 %, ränte och avgifter 21 372 kr, totalt kreditbelopp 121 372 kr. Återbetalningstid min 1 – max 15 år. *Effektiv ränta min 2,99% – max 89,00%.